Kosmopoliten Robert Hancock har satt många avtryck i den åländska konsthistorien som målare, keramiker och konstkritiker. Född 1912 i Helsingfors lärde han sig tidigt keramik och skulptur av sin mentor, morbrodern Grisja Tigerstedt. Under och efter studierna på Athenaeum 1932-1938 gjorde han sig känd i Helsingfors konstvärld med respektlösa och drivna porträtt gjorda på beställning. 1942 lämnade han Finland och gav sig ut på långa studieresor genom Europa, med Stockholm som bas. Han studerade också vid Académie Libre i Stockholm 1947-48 och fanns representerad på Liljevalchs vårsäsong 1947.

Hösten 1948 reste han till Paris och studerade under ett år vid Fernand Legérs och André Lhôtes akademi i Montmartre. Hans bildkonstnärliga skicklighet tillfördes ytterligare dimensioner under inflytande av Legérs halvt abstrakta geometriska fält och kolorit.

Efter denna studietid reste han länge i sydfrankrike, Italien och Schweiz, oavbrutet skissande och målande, tills han återvände till Norden i början av 1950-talet. Separat ställde han ut första gången på Galleri Brinken i Stockholm 1951, sedan på Konsthallen i Falun 1952 och i Norrköping 1954. År 1962 flyttade han till Åland där han tog upp keramiken i torpet Fridhem i Eckerö Storby. Hans skulptur ”Sjuryggen” har kallats den åländska dalahästen.

Hancock betraktas som en av Ålands mest framstående målare under 1900-talet och är representerad vid Ålands konstmuseum, Mariehamns stad, Alandia-bolagen, Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag samt i Anders Wiklöfs konstsamling på Andersudde.

När brorsonen, journalisten och författaren Michael Hancock ärvde Fridhem 2021 och började renovera makarna Roberts och Kaja Hancocks konstnärshem uppdagades en märklig hemlighet. Omsorgsfullt inspikade och gömda bakom en blindvägg återfanns alla Roberts skissblock och tecknade studier, många utförda i Legérs och Lhôtes studio 1948-1949.

De återfunna blocken innehåller en fantastisk rikedom av fullbordade verk. Mångfalden av olika stilar blir en fascinerande väv av Robert Hancocks konstnärliga utveckling och skiftande temperament. Nakenstudier i kol och expressionistiska vyer från det parisiska 40-talet samsas med ömsinta studier av den åländska skärgården, alla med tidlös fräschör och vitalitet.

DE GÖMDA SKISSERNA är ett första urval av verken i de återfunna blocken. Upptäckten av dem utgör en åländsk kulturhistorisk händelse i sig.

“Så fort jag slog upp det första, på måfå utvalda, blocket i samlingen förstod jag att detta inte var ett dammigt arkiv utan Robbes spefulla hälsning till eftervärlden. Det låg så i linje med hans sardoniska natur att stuva undan en konstskatt i hjärtat av hans och Kajas hus, tätt intill deras gemensamma säng, i ett muntert tärningsspel med ödet. Skulle de alls återfinnas eller skulle de ligga där gömda för evigt?

Jag betraktar dessa 40-50 block som en betydelsefull upptäckt och hoppas att de ska bli starten för en återupptäckt av bredden i Robert Hancocks konstnärliga gärning.”

Michael Hancock

————————–